I helgen var det lektioner i Billdal och Lindome.  Åkte de 30 milen till Billdal på fredagförmiddag och vi började med lektioner kl 14.00.  Malin har egen fin ridbana med gummiflis och hade lektion med två av sina två hästar.  Mycket av träningen gick ut på att hitta rakriktning på böjda spår och i ridningen våga var neutral. Det blev även en del träning för at hitta den följsamma sitsen.

Eftersom hästarna är väl Parellitränade så har de så gedigna grunder vilket visar sig hela tiden.

Ibland kan de nästan var för mycket Parellitränade….    I alla fall om man ska förbättrabiomekaniken i dressyr.  Ett exempel är circling game.  Man skickar ut hästen påen cirkel, förväntar sig att han ska stanna kvar på cirkeln i trav där det viktiga är att hästen travar men inte HUR den travar.  Han kan gå med vikten på inner framben, titta
utåt i volten och ha en oengagerad, markbunden trav.  Sedan när han ska luta trava så vänder den
bort baken och tar bort all energi…   I dressyrens värld vill vi ha energi, vi vill ha engagerade rörelser med hästen i balans och böjd i linje med storleken på volten. Ett annat exempel som jag sett för första gången den här
helgen är när sideways game blir för bra och hästen inte kan göra en sluta utan kastar in bogen, blir utåt ställd och går sedan sidvärts på ett sätt som inte alls har med sluta eller gymnastik eller dressyr att göra.  Vi försökte få honom på andra tankar men sideways är sideways och så visade han hur man gör. Utan att kunna påverkas.
Hmmm…

Han gjorde öppnan väldigt bra och vi lyckades få början på en slutarörelser genom att vara extremt noggrann med ryttarens sistpåverkan och att behålla honom 100%  avspänd mentalt och fysiskt.  
Man lär sig hela tiden!! 

Sent på lördagkväll kom jag hem igen och på söndagen väntade vi en ny häst till stallet. Det är en ponny som jag letat efter länge nu som Tuva ska kunna rida och känna sig trygg på. Det visade sig att en av mina
elever hade ett gotlandsruss som kunde passa! 
Han heter Ljungens Legolas och har gjort ca 70 starter i trav. Han är 10 år och 100% trafiksäker, körd med släde och vagn och kommer förhoppningsviskunna gå i par med Winzent.  Fel färg har han men han har så många goda egenskaper att det överväger.  Han är exakt lika hög som Winzent, 126 cm.

Tuva gjorde i ordning en box åt honom och sedan började den långa väntan på att klockan skulle bli 15…. 
Vi delade av Isas hage till två hagar då Legolas kommer att få gå ensam under prövotiden på 1 månad.  

Så kom han. 

   Väldigt lugn och världsvan stack han ner huvudet och letade gräs. Tuva ledde honom
sedan till sin hagen och gav honom lite hö.  Helt cool. Det här kan nog bli en bra kamrat till Tuva!

                                  Ljungens Legolas, född 2002, e. Ernst Rambo u. Whopper 3282

Nu ligger jag i influensa!! 
Fy vad trist det är..  Host, host,  nyyys….   //Ewa

När jag tränar med Isa så försöker jag hela tiden tänka på att hitta hennes sweetspot för dagen.
Det betyder att hon ska ha sin bästa biodynamik mellan energi, balans och avspändhet.

Sedan kan jag modellera med detta. Kan jag öka energin utan att förlora avspändhet  eller balans?
Kan jag träna balansen för att hitta en bättre avspändhet?
Vad händer om jag inte har dessa delar lika? Det vanliga är att hästarna har för mycket energi så avspändheten går förlorad.  Även på hög nivå.  Man tycker energin är viktigare än avspändhet.  Men så fort avspändheten går förlorad så börjar man tära på hästens mentala och fysiska hälsa.  

Så fort vi sätter oss på hästen så påverkar vi dens balans och när den rör sig så påverkar vi den ännu mer med våra sitsar som kommer lite efter rörelsen, lite före eller i otakt med hästen.  Vi kanske sitter lite snett i sadeln eller vi kanske har en sned sadel som sätter oss snett. Detta påverkar hästens balans otroligt mycket. Visst lär den sig att fungera trots våra snedheter och otympliga kroppar men det kan aldrig bli 100 % harmoni.

Oj, nu kom jag in på ett sidospår det var ju Isa jag skulle skriva om. Isa har mycket energi , blir lätt spänd och
kommer i obalans (hamnar på inner framben med utåtställning)  Detta utan att jag påverkar henne något.

Detta är inte hälsosamt så som det ser ut på det här diagrammet så måste energin dämpas, öka balans och
öka avspändheten för att finna harmoni SWEETSPOT.

Isa är van att gå i obalans och tycker det är ett bra sätt att lösa uppgiften på: öka farten och spring ifrån problemet! 
Därför måste jag få henne att förstå att hon måste dämpa energin! Jag har gjort det dels genom att vända henne i linan, byta varv ofta då måste hon börja använda sin vänstra hjärnhalva och tänka. Dessutom är det jobbigt att
byta varv så då får jag henne att tänka: ska jag öka farten och rusa ifrån problemet och då måste jag stanna upp, byta varv och börja om eller ska jag hålla kvar tempot och slippa byta varv?? 
Hon har valt det första och blivit sur, sparkat bakut och rusat runt. När hon gjort det tänker jag, visst kan du få springa men du måste springa lite fortare!! Inte lika kul då..

MEN  igår började hon förstå att man kan stanna kvar i ett lägre tempo och då kan man hålla balansen och fortsätta vara
avspänd!  Hon stretchade hals och rygg, bar upp sig på bakdelen och såg ut att må väldigt bra!! Hon fick en rytmisk och
lugn trav med bakbenen under sig.

 A one million dollar girl!!

När hon hittat sin sweetspot så låter jag henne vara kvar där i några varv så hon kan känna att det är skönt att vara där. Balansen känns bra och vikten är på ytter benpar,  avspändhet genom hela kroppen och mentalt, energin är lagom.  

Harmoni.

Skulle hon råka komma på sin inner bog kan jag bara med mitt kroppsspråk få henne att flytta ut på volten några steg för att hitta tillbaka till balans igen. Råkar hon öka tempot kan jag genom linan vibrera i grimman för att påminna henne om att tempot ska vara kvar.

Eftersom Tuva ligger i influensa och har hög feber så jag inte hunnit med de andra hästarna.
Hoppas hon blir frisk snart så hon kan rida igen!

//Ewa

Isas träning går bättre och bättre. Hon har kommit på att det är ganska trevligt att vara med mig på ridbanan. Fortfarande har hon svårt att förstå att lekpinne inte innebär att man ska rusa iväg men det går ända
framåt och jag kan göra mycket friendlygame med pinnen nu.  Jag har gjort en del moving massage för att
få henne att slappna av i hals och bogar och flytta sin vikt utåt.

Hon är väldigt duktigt på sin öppna och får igång sina bakben så att de bär mer även om hon lätt trillar in med bogen.
Isa har en härlig energi bara hon håller sig avspänd. Här finns verkligen potential för en blivande dressyrhäst! 
Rörelserna är bra och förvånansvärt lätta med tanke på hennes stora kropp. Hon är känslig och lyhörd.   Så E-
för energi, hon är antagligen dominant, orädd och vänlig.. hmmm det blir faktiskt en rockstar!  Är hon inte
dominant så blir det en Goddess och dessa två personligheter är väldigt trevliga att jobba med!  Jag har henne
ensam och därför är det svårt att se hur dominant hon är.

Jag har provat mina sadlar på henne och hon är enormt bred!  Hoppsadeln för liten, dressyrsadeln för
liten, eponasadeln funkar men hon hade kunnat ha en storlek större. Ändå är det
näst bredaste eponan som finns.  Hon blev väldigt stilig i akademisk sadel! Tar en bild nästa gång!

Vi tränade på att hon skulle komma mot mig när jag stod på uppsittningsstenen.
Det förstod hon inte till att börja med men efter några försök så ställde hon
sig på plats. Duktig tjej, en massa beröm och gos förståss.  Jag klappade henne överallt och steg upp i
stigbygeln. Ingen reaktion. (såg inridningsproceduren på Ponnyakuten och blev
lite mörkrädd..håll hårt i grimman och var försiktig…hu…)

 Paus en stund och sedan tillbaka till stenen. Tanken är att hon ska vilja stå där och vänta på att jag ska gå upp.
Jag vill inte ha en häst som går iväg när jag sätter foten i stigbygeln eller när jag satt mig i sadeln.  Stenen ska
vara en trygg och bekväm plats för henne. Här tar det tiiiid! Här får man klappar och godis. Här får man stå
stilla.  En viktig detalj i inridningen som är lätt att glömma. Sedan var det Lillebror som kom sättandes i trav när jag kom
för att hämta honom i haggen!  Han brukar komma men i ganska maklig skritt så jag undrar vad som hänt?  Vårkänslor kanske. Han kanske tycker det är lika härligt som jag med ridning i bokskogen?

Idag var det dock träning på banan. Började med öppnor, övergång till sluta eller diagonalsluta i skritt. Gick igenom registret av övergångar som är möjliga: sluta, förvänd sluta, öppna och förvänd öppna, diagonalsluta. Jag vill att det ska kännas hur lätt som helst för honom att flytta vikten mellan dessa skolor i balans och avspändhet.  Vi gjorde samma sak i trav och det blev lite trögt med vänster diagonalsluta som vanligt men han kämpar på fint och vill ju
så gärna göra rätt. ..  bara att träna vidare på böjning och koordination.  

Galoppen kom sedan och jag arbetade med mig själv för att hitta en NEUTRAL sits och inte driva något. 
Lillebror är lite lat och bryter gärna av till trav. Därför är det så lätt att driva lite, lite hela tiden men det är ju helt fel!  Jag kämpade därför med min neutrala sits och öppna bäcken, hängande, tunga skänklar.  När han
sedan saktade av till trav utan att jag bett honom påminde jag motorn därbak med pinnen på rumpan. Eftersom banan är lite tung så har jag begränsad tid att träna galopp. Två gånger bröt han av och jag sa snabbt åt honom att jag hade
bett om galopp. Det blev så rätt! Han bjöd framåt och väntade på mina signaler och jag kunde njuta av att sitta i  neutralsits fyra , fem  varv´åt båda hållen. Han har stor ryggrörelse i galoppen så jag känner att jag behöver träna magmuskler för att bli ännu mer stabil i bålen.

Nu när våren äntligen är här ska jag börja hoppträna Lillebror litegrann. Bra för både koordinationen och konditionen.  Går nog till Johannas stora ridbana då som bara ligger 1,5 km härifrån.

Nu är snart flyern med info om Karens kurs här klar. Vill du ha ett utskick till dig så mejla mig på e.angantyr@langarod,se

Mejla på samma adress om du vill ha information om sommarkurserna här i Farhult!!

Bild på Lillebror efter träningen!

Ha det gott!!  //Ewa

Jag brukar anordna något som jag kallar för Playday. Det är taget från Parellis program och innebär att man gör en hinderbana som hästen ska gå igenom.  Jag hade flera Playdays i Skäfshult och det var väldigt uppskattat. Vi började med en timme teori och kaffe med frallor.  På teorin gick vi igenom hur man ska "angripa" ett hinder.  (beroende på vilken horsenality ens häst är) Därefter fick alla öva med sina hästar och jag gick runt och hjälpte till där det behövdes.  Vi åt gemensam lunch och tjattrade om vad vi gjort och vad vi kunde ha gjort bättre.  Sedan liten stund teori innan hästarna gick ut en andra omgång på playbanan.   Slut för dagen vid 16-tiden och alla var nöjda och trötta....    

Jag har tänkt att ordna något liknande här i Farhult och funderar på var och hur jag ska göra den banan. Vill ju ha ännu mer plats och ännu mer häftiga hinder!! 

Vi har hittat en som har agilityträning för häst och jag har varit där och tittat en gång och hon som håller i träningarna är utbildad agility instruktör.  Så idag lastade vi in Winzent för att köra de sju kilometrarna till ridhuset där träningen hölls.  Tuva var väldigt allvarlig och hade sin bästis, Andrea, med. De skulle få vara med båda två.  Tuva hade sytt ett fleecetäcke till Winzent och det fick vara på i transporten.  Hjälmarna var på. (man skulle ha säkerhetsväst oxå men det visste inte vi så det hade de inte på sig) (undrar hur vi klarade oss i alla år på ridskolan utan väst....)

Lektionen började och de fick gå en bana. Winzent var för första gången i ridhus och såg ut som han varit där dagligen i alla år..   Så cool och världsvan han är. Han stämmer så väl in på sin personlighet "Rockstar": han kan ta allt tjafs bara han får visa upp sig!!  Han visar på ett väldigt sofistikerat sätt att han fortfarande har kontrollen även om han låter tjejerna tro att de har det. Så snällt och gentlemannamässigt! Underbara Winzent! <3

Båda tjejerna fick gå banan som bestod av ett paraply som man skulle veckla ut och veckla tillbaka, en eur-pall som man skulle stå på, en ridå med platband som man skulle gå igenom, serpentiner mellan koner och lite bommar.  Inget problem för W men tjejerna fick höra ett antal gånger "titta framåt". 

De fick avsluta med att gå banan med W lös och det gick väl sådär...   Då kom hans dominans fram och han ville lukta och gå sin egen väg. Det är som Parelli säger att när man tar av repet så kommer sanningen fram . . . . .   Tuva lastade och vi åkte hem.

När jag hade transporten för bilen så passade jag på att lastträna Lillebror oxå.  Han gick in fint och åt lite ensilage. Backade lite men gick tillbaka igen när jag duttade honom på rumpan.  Så jag stängde bommen bak, gick fram och öppnade luckan. Tog bort bommar och flyttade väggen så jag kunde lasta ur framåt. Helt lugn hela tiden!  Skönt. Han fick gå in i staller och få sitt goda kraftfoder...

Tog ut Isa. Vi tränar på banan och fortsätter att träna på kroppssignaler. Hon överreagerar på pinnen och vill fara iväg även om jag bara pekar på bakdelen. Hon är väldigt energisk och får då svårt att lugna ner tempot. Vi övade en massa friendly game med pinnen och stringen.  Efter en stund fungerade allt bättre och kunde flytta sig ut mot yttersidan och ha kvar sin böjning inåt och utan att öka tempot.    Vi bytte varv flera gånger och övade viktförflyttning och behålld böjning.  Efter några gånger så fukade det bra och Isa var trött mentalt. Med en stor kropp som hon har kräver det mycket koordination och tankeverksamhet för att kunna utföra detta på ett bra och utvecklande sätt.  Hon flyttades upp ett knapphål i utbilding idag!!! 

De andra hästarna har fått vila idag.  Räknade ut att fåren snart ska ha lamm så vi gjorde iordning en box i stallet med halm och flyttade de två största (mest högdräktiga) tackorna dit.  Det är Amelia som fick fyra (!!!!) lamm förra året och bigail som fick två förra året.   Får är så utpräglade flockdjur och de var inte helt nöjda att lämna sin flock.  Dessutom blev Tingeling ( Amelias lamm från förra året) väldigt ledsen och bräkte högt efter mamma :( 

Nu ska mamma ha nya bäbisar!!  Bilden är på Theo! Ett av förra årets bagglamm <3

Ha det gott alla!! //Ewa

Ny träningshäst i stallet.  Isa heter hon och är ett sto, fem år och korsning mellan frieser och haflinger. Hon är kolsvart, ca 150 cm hög och rejäl. Huvudet ser mest ut som en frieser och hon rör sig bra men är ganska
tjock och bred.  Jag har tränat henne med 12’ linan och bara listat ut lite hur mycket hon förstår av mina signaler. Försöker lära känna henne. Hon är pigg och framåt men behöver lära sig att bära sig rätt på ridbana. Hon
lägger sig på inre framben och böjer sig inte. Hon lyssnar ganska bra på mitt kroppsspråk även om hon än så länge är
lite orolig och inte helt trygg i sin nya miljö.

 
Hon går ensam i hagen och är inte helt nöjd med det. Tänker låta det gå några dagar och om hon inte finner sig tillrätta så får jag sätta in en av mina killar.  Hon ser grannens hästar på ganska nära håll så hon är inte helt ensam. 
Jag tycker det är ganska bra att de står själva i hagen när de är på träning. Det blir så mycket nytt annars att anpassa sig i ny flock. Dessutom är det risk för skador.

Lillebror går väldigt fint just nu.  Han är mjuk och stark och jag tränar en hel hel på galoppen och den förvända galoppen.  Jag vill ha honom starkare och hitta en bättre balans i den förvända galoppen.  Vi gör övningar som tex stora
bågar på långsidan där det blir kort förvänt och sedan tillbaka till rätt galopp.    Upprepa på nästa långsida.  Det viktiga är att behålla balansen, takten och själv-bärigheten.  Harmoni i arbetet. 
Min sits gör stor skillnad för honom så jag måste verkligen sitta korrekt och förbli mjuk i sitsen för att han inte ska bli orolig och därmed tappa balansen. Vi har ridit ut en hel del i skogen också för att öka hans
kondition och styrka. Han älskar verkligen att vara i skogen och när Winzent och Tuva följer med är han på topp!   Har
Winzent i ledrep så han inte kan busa med Tuva.

Amiir har fått följa med till skolan varje dag. Får se bussar, bilar och annat som rör sig och låter. Han tar det hela med ro förutom när vi gick förbi en damm med en massa ankor som slogs/lekte..  Det var väldigt konstigt!!  Vad är väl en stor buss i jämförelse med 10 ankor i en damm??   

Hidalgo är ju kastrerad och när jag fick hit Isa så blev han väldigt hingstig så jag känner mig  nöjd
med att han är kastrerad och kommer att lugna sig inom kort.  Otroligt vilka starka drifter det är i en
hingst.  Naturkrafter!

Fick tillbaka laboratorieproverna som påvisar lilla blodmasken på alla hästar. Amiir hade mest och Harley minst. Dock avmaskades alla.  Jag har ju ingen aning om hur marken är skött här innan vi flyttade hit men i och med detta så kommer jag låta plöja eller harva upp vinterhagarna så fort jag kan flytta dem till sommar hagar.   Himla bra med dessa prov så man verkligen får reda på mask-status.

Naturligtvis har vi kört Winzent i helgen som var. Det var strålande sol och vi gick en lång runda. Här kommer lite bilder! 

Ha det gott alla!!  //Ewa